Historia

Pysslingen var först i Sverige med att driva fristående förskolor. Företaget startade 1984, men det var inte alla som tyckte om att privata företag skulle kunna driva verksamhet inom utbildning. Lex Pysslingen blev en omskriven lag som tillkom 1984 och innebar att inga privata daghem kunde få ta del av statsbidrag. Trots Lex Pysslingen så startade och drev Pysslingen sex förskolor på arbetsledningsentreprenad 1986–1991.
Efter maktskiftet 1991 togs lagen bort och Pysslingen kunde etableras som företag. De första åren fokuserades verksamheten på förskolor, men sedan1997 driver vi även grundskolor.

Hur Pysslingen har påverkat samhällsutvecklingen  – det viktigaste ur vår historia

Pysslingen bryter ny mark och förändrar den politiska kartan

Idén om att erbjuda en barnomsorg med bättre kvalitet till en lägre kostnad för samhället föddes 1983. Flera pedagogiska förebilder inom Sveriges barnomsorg, som Stig Thörn, Vanja Karlsson och Ulla‐Britta Bruun, engagerade sig för idén. Pysslingens barnomsorg skulle underskrida kommunens kostnader genom att ha färre men mer kvalificerade medarbetare, bygga enklare och billigare lokaler och genom att rationalisera vissa gemensamma funktioner.

Pysslingen ville ge stort ansvar till den lokala enhetschefen. Varje chef skulle vara en pedagogisk ledare och likt en småföretagare ha eget ansvar för medarbetare, ekonomi, uppbyggnad och drift av verksamheten. Chef och medarbetare skulle få kontinuerlig kompetensutveckling. Pedagogiska rådgivare knöts till enheterna som stöd och som garant för kvalitetsutveckling. Möjligheten att få tänka i nya banor och förverkliga idéer attraherade engagerade och professionella medarbetare, vilket lade grunden till Pysslingens företagskultur.

Lex Pysslingen

Som en motreaktion mot Pysslingens initiativ skapades en av Sveriges snabbast instiftade lagar, den sk. Lex Pysslingen. Lagen innebar att kommuner som ingick avtal om barnomsorg som drevs på entreprenad och i vinstsyfte inte skulle få några statsbidrag. Motståndet mot förändring var således starkt och Lex Pysslingen infördes den 6 juni 1984. För att ”kringgå” lagen och trots allt möjliggöra en start kom de två första förskolorna i Pysslingens regi till i Nacka 1986 som arbetsledningsentreprenader, vilket innebar att reglerna för statsbidrag inte påverkades.

Pysslingen tar form och växer

Ny borgerlig regering 1991 gjorde det tillåtet att driva barnomsorg i privat regi genom att friskolereformen genomför des. Pysslingen inledde samarbete med Praktikertjänst AB som satsade resurser för ledning, utveckling och administration för Pysslingen.

År 1994, vid tioårsjubileet, drev Pysslingen 24 förskolor. Entreprenörsmässiga ledare tillsammans med professionella och engagerade pedagoger formade Pysslingen och la en god grund för vidare expansion.

Geografisk spridning och grundskola

1996 öppnade den första enheten utanför Stockholm, förskolan Pomperipossa i Västerås. Nöjda förskoleföräldrar önskade att Pysslingen skulle låta verksamheten utvecklas även upp i skolåldrarna. Som ett resultat av detta startade Pysslingen sin första skola i Nacka 1997. Under åren har även verksamheter med specialpedagogisk inriktning startats, till exempel Jorielskolan 1999. År 2000 startade Kristianstad Montessoriskola i Skåne, den första skolan med barn och elever från 1 till 16 år.

Några årtal att minnas

1984  Bolaget bildades, Lex Pysslingen kom till

1986  De första två förskolorna, Smörblomman och Järven i Nacka startade

1988  Ytterligare fyra förskolor i Stockholm startades

1992  Det blev legalt att driva alternativa förskolor

1992  Praktikertjänst blev samarbetspartner

1996  Praktikertjänst blev ägare av 51 procent i Pysslingen

1997  Pysslingen startade sin första skolan, Ljuset i Nacka

2005  Pysslingen fick nya ägare, sju privatpersoner

2009  Pysslingen fick ny majoritetsägare, Polaris Private Equity

2011 AcadeMedia blir nya ägare

Senast uppdaterad: 2014-08-25