Historia

Idén om att erbjuda barnomsorg med bättre kvalitet till en lägre kostnad för samhället föddes hos några pedagogiska förebilder inom svensk barnomsorg. Pysslingens barnomsorg skulle underskrida kommunens kostnader genom att ha färre men mer kvalificerade medarbetare, bygga enklare och billigare lokaler samt rationalisera gemensamma funktioner.

Pysslingen ville ge stort ansvar till den lokala förskolechefen. Varje chef skulle vara en pedagogisk ledare och likt en småföretagare ha eget ansvar för medarbetare, ekonomi, uppbyggnad av och driva verksamheten. Möjligheten att få tänka i nya banor och förverkliga idéer attraherade och engagerade professionella medarbetare. Det la grunden till Pysslingens företagskultur. Som en motreaktion skapades en av Sveriges snabbast instiftade lagar, den så kallade Lex Pysslingen. Lagen innebar att kommuner som ingick avtal om barnomsorg som drevs på entreprenad och vinst inte skulle få några statsbidrag. Motståndet mot förändring var således starkt och Lex Pysslingen infördes den 6 juni 1984. För att ”kringgå” lagen och trots allt möjliggöra en start kom de två första förskolorna i Pysslingens regi till i Nacka 1986 som arbetsledningsentreprenader, vilket innebar att reglerna för statsbidrag inte påverkades.

Förskolan tog utgångspunkt i tre kvalitetsaspekter; utbildade pedagoger, förskolechefen; viktigaste medarbetaren och pedagogisk rådgivning som skulle fungera som stöd för enskilda förskolor. Ny borgerlig regering bildas 1991 som gjorde det tillåtet att driva barnomsorg i privat regi genom att friskolereformen genomfördes. Entreprenörsandan formade en organisation inom Pysslingen Förskolor AB med professionella och engagerade pedagoger vilken la en god grund för vidare expansion.

Läs mer om Pysslingens historia

Senast uppdaterad: 2014-09-26